WidgetAreaTop
WidgetAreaRight

Kursvalet

Kursvalet i gymnasiet

 

I samband med ansökan till JG så fyller du i en kursvalsblankett som du får av högstadiets studiehandledare. Du har möjlighet att välja kort eller lång matematik, A-finska, B-finska eller modersmålsinriktad finska och fördjupad fysik (flera än en kurs i fysik). Dessutom kan du välja tyska och/eller franska på nybörjar- eller fortsättningsnivå. Vid Lukio kan du läsa kurser i ryska.

Om du har annat modersmål än svenska så ska du meddela detta på blanketten. Gymnasiet erbjuder kurser i S2 (svenska som andraspråk) och den som har annat modersmål än svenska kan välja att skriva S2 i studentexamen.

Ange även om du har intyg över läs- och skrivsvårigheter. I gymnasiet gör specialläraren läs- och skrivtest med alla ettor. Intyg över läs- och skrivsvårigheter utfärdat i gymnasiet beaktas i studentskrivningar och i gymnasieundervisningen har du möjlighet att få stödåtgärder t.ex. i form av längre provtid eller lektionsanteckningar i förväg. Även stödundervisning kan erbjudas. Det finns en valbar kurs i studieteknik som hålls av specialläraren (Sh3).

När du inleder dina studier så får du ett läseordningsförslag för hela året utgående från kursvalsblanketten. Det är möjligt att byta nivå på matematik eller finska, samt välja bort fördjupad fysik eller främmande språk efter avslutad kurs. Främmande språk kan också påbörjas andra eller tredje året, men om du vill skriva studentprov i tyska och franska så är det bäst att börja första året.  Alla avlagda kurser som har godkänt vitsord får du till godo på betyget.

Du har möjlighet att välja kurser från gymnasiets utbud av valbara kurser eller läsa vissa av tvåans kurser redan i ettan. I period 1 går du igenom ditt kursval tillsammans med studiehandledaren. Du får hjälp med eventuella ändringar i ditt schema och diskuterar kursval utgående från intresse och fortsatta studier. Det är möjligt att ändra i kursvalet under hela året, men ändringar ska göras i god tid inför ny period och senast i provveckan.

Första och andra året är det rekommenderade antalet ca 30 kurser (3 år) och ett tjugotal kurser per år för längre studietid (3 1/2 - 4 år). Minst 75 kurser behövs för att få gymnasiets avgångsbetyg. 

I slutet av ettan och tvåan väljer du kurser inför nästa läsår. Du får ett läseordningsförslag för hela året och du kan diskutera detta tillsammans med studiehandledaren om du önskar det. Andra studieåret är antalet obligatoriska kurser färre och antalet valbara kurser ökar. Du ska fundera över vilka ämnen du vill skriva i studentexamen. Du gör upp en studentexamensplan i Wilma redan på våren det första året för att kursvalet ska bli lättare. Alla gymnasiestuderande skriver studentprov i modersmålet (eller svenska som andraspråk). Därutöver ska du skriva studentprov i minst tre av följande: finska, engelska, matematik, ett realprov. Vi rekommenderar att du har minst 5 - 6 ämnen i din studentexamen. 

Ämnesvalet i gymnasiet

Ifall du inte vet vart du vill söka efter gymnasiet, så väljer du förstås att i studentexamen skriva de ämnen som intresserar dig mest. Du ökar dina chanser att bli antagen till fortsatta studier genom att läsa bra på dessa för att uppnå goda studentvitsord. Matematik (lång eller kort) beaktas numera till nästan alla vidareutbildningar i Finland, så det lönar sig att skriva studentprovet i matte. Modersmålet beaktas till alla vidarestudier. Modersmålet eller svenska som andraspråk skrivs utav alla studerande.

Den huvudsakliga antagningen till högskolor kommer att basera sig på studentbetyget från och med våren 2020. Inträdesproven kommer att finnas kvar som en andra chans. Betydligt mindre andel studenter kommer att antas på basen av inträdesproven. Mer information finns under rubriken "Urval 2020" här på webbplatsen. Om du har en aning om vart du vill söka efter gymnasiet så kan du redan nu kolla upp vilka studentprov som beaktas vid ansökan.

Det finns  högskoleutbildningar som kräver att du studerar vissa ämnen i gymnasiet för att du ska klara vidarestudierna. Dessa är diplomingenjör (lång matematik, fördjupad fysik och kemi), medicin (lång matte, fördjupad fysik, biologi och kemi), samt studier i fy/ke/ma och datavetenskap. Det är möjligt att gå andra vägar till diplomingenjör om du först avlägger ingenjörsexamen (4 år) och därefter söker till ett tvåårigt magistersprogram i teknik vid ett universitet. Vid ingenjörsstudier på yrkeshögskolenivån är lång matematik och fysik till nytta, men inte ett krav för att klara inträdesprovet och studierna.

Lång matematik är till nytta även vid studier i t.ex. biologi, farmaci, arkitektur, näringslära, ekonomi, psykologi och pilotutbildningen. Men kort matematik fungerar också om du verkligen satsar på korta matten i gymnasiet. 

Vid ansökan till universitet i Finland beaktas till största delen studentbetyget. Utbildningen kan ange ett tröskelkriterium för betygsantagningen. Man kan delta i betygsantagningen endast om villkoret uppfylls. Tröskelkriteriet utgörs oftast av ett visst studentvitsord i ett ämne. De olika utbildningarna väljer själva vilka studentprov som beaktas vid betygsantagningen. Om en sökande saknar något av de ämnen som utbildningen angett, så får hen inga poäng för det ämnet. Hen beaktas ändå i betygsantagningen om tröskelkriteriet uppfylls.

Den som inte kan bli antagen på basen av betyg så deltar i inträdesprov. Inträdesproven kommer från och med våren 2020 att basera sig på gymnasiekurser i ämnen som är relevanta för utbildningen. Andelen som antas via studentbetyg och urvalsprov varierar mellan olika utbildningar. Diplomingenjörsutbildningarna antar upp till 80% av sökande på basen av betyg, medan läkarutbildningarna antar hälften av sökande på basen av betyg och hälften på basen av urvalsprovet. Du ska vara beredd att delta i urvalsprovet i detta fall, så därför behöver du läsa lång matematik, kemi, biologi och fysik i gymnasiet.

Vid ansökan till yrkeshögskolor  I den betygsbaserade antagningen poängsätts fem ämnen på studentbetyget. En sökande kan bli antagen även på basis av poängen för fyra ämnen. Alla ämnen som poängsätts beaktas endast en gång. Modersmålet, matematik och ett främmande språk/det andra inhemska språket beaktas för alla som har skrivit dessa ämnen. Utöver dessa beaktas de två ämnen (realämnen/främmande språk) som ger mest poäng

Sverige (och övriga Norden) har en annan typ av ansökan. Du måste ha avlagt vissa gymnasiekurser för att få söka till vissa utbildningar. Speciellt de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna har krav på lång matematik, fördjupad kemi och fysik. När du ansöker beaktas vitsorden i de fyra obligatoriska studentproven (oberoende av ämne) och gymnasiebetygets medeltal. Du kan även skriva ett högskoleprov, eftersom en viss procent sökande antas enbart på basen av resultatet i detta. Högskoleprovet kan skrivas två gånger per år i Sverige och på Åland. För det dyslexianpassade högskoleprovet måste du ha intyg från en speciallärare som har tillåtelse att utfärda detta.

Om du vill söka till en utbildning i konst, media eller musik vid högskola i Sverige så ska du vara förberedd på att lämna in förhandsuppgifter. Dessa är mycket viktiga. Detta gäller både i Finland och i andra länder. Det är till fördel att avlägga diplom i bildkonst eller musik.

Under "ämnesval för vidarestudier" finns en översikt över vilka ämnen som prioriteras vid ansökan till olika utbildningar i Finland. Mera information finns även på respektive högskolas webbsidor.

 

WidgetAreaBottom