WidgetAreaTop
WidgetAreaRight

Historia

 

LÄROPLAN 2016

Obligatoriska kurser
1. Människan i en föränderlig omvärld (Hi01)
Under kursen granskas växelverkan mellan individen, samhället och naturen i den
europeiska och globala kulturmiljön. Tyngdpunkten i undervisningen ska ligga på att
förklara nutiden och granska historiska fenomen i ett långtidsperspektiv. Under
kursen bekantar sig den studerande med centrala förändringar i de socioekonomiska
strukturerna samt social- och miljöhistorien från jordbrukets början till nutid. Den
studerande övar sig att använda olika typer av historiska källor.
Mål
Kursens mål är att den studerande ska
 förstå beroendeförhållandet mellan människan, naturen och samhället samt vilka
utmaningar det innebär med tanke på en hållbar framtid
 förstå centrala processer som format europeiska kulturkretsar och samhällen samt
det globala ekonomiska systemet
 kunna analysera beroendeförhållanden mellan befolkningsutveckling, ekonomi
och samhällsstrukturer samt vilka utmaningar de innebär
 kunna kritiskt bedöma hur tekniken, vetenskapen och ny kunskap formar
människors levnadsförhållanden
 kunna producera historisk information självständigt eller i grupp genom att
använda mångsidiga, kritiskt granskade källor.
Centralt innehåll
Historia som vetenskap
 historieforskning, forskningsmetoder och användning av källor
Från fångstkultur till högkulturer och handelsstater
 jordbruket, arbetsfördelningen och kulturens uppkomst
 kulturerna i de stora floddalarna
 Medelhavets ekonomiska sfär och samhällena under antiken
Medeltidens ekonomi och samhälle
 feodalsamhället
 befolkningen, handeln och städerna under medeltiden
Uppkomsten av en världsekonomi
 upptäcktsfärdernas förutsättningar och deras påverkan på samhällena
 kolonialismen och de första stegen mot en global ekonomi
Förutsättningarna för industrialiseringen samt de ekonomiska och samhälleliga
följderna av den
 utvecklingen av modern vetenskap och teknik, ökad produktivitet och högre
levnadsstandard
 förändringar i könsrollerna och arbetsfördelningen mellan könen
 flyttningsrörelser och miljökonsekvenser
Utvecklingen av det moderna konsumtionssamhället och gränserna för ekonomisk
tillväxt
 ökat välbefinnande och uppkomsten av servicesamhället
 demografisk transition och de samhälleliga förutsättningarna för och effekterna av
den
 2000-talets nätverkssamhälle
Bedömning
Kursen bedöms med siffervitsord.
Kursen kan inte avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Kursen kan avläggas utan särskilda förkunskaper.

2. Internationella relationer (Hi02)
Kursen behandlar centrala fenomen och förändrade maktförhållanden inom den
internationella politiken från och med början av 1900-talet fram till i dag. Den
internationella politiken analyseras utifrån olika ekonomiska och ideologiska
modeller. Centrala teman är konflikten mellan konkurrens och samarbete, strävan
efter balans och säkerhet samt konkurrensen mellan olika politiska system. Under
kursen fördjupar den studerande sin förmåga att söka, analysera och producera
information och att tolka och bedöma olika typer av källor som berör internationella
relationer.
Mål
Kursens mål är att den studerande ska
 behärska grundläggande begrepp och de viktigaste teoretiska modellerna inom
internationell politik
 kunna använda mångsidiga informationskällor och urskilja propaganda som spritts
i media under olika tider
 kunna beskriva betydelsen av ideologiska och ekonomiska intressekonflikter för
de internationella relationernas utveckling och kunna bedöma hur de påverkar i
dag och i framtiden
 kunna analysera orsakerna till och följderna av internationellt samarbete och
internationella konflikter samt internationella samarbetsstrukturer och
motsättningar
 följa med medierna aktivt och kritiskt granska aktuella internationella frågor samt
kunna utreda och bedöma orsaker till konflikter och hur de kunde lösas.
Centralt innehåll
Grunderna i internationell politik
 bruket av historia som politiskt verktyg
Nationalstaternas blomstringstid och världskrigen
 imperialismens, nationalismens och andra ideologiers inflytande på internationell
politik och samhällen
 följderna av första världskriget
 demokratiska och totalitära stater i internationell politik
 människorättsfrågor, förintelsen och andra folkmord
 andra världskriget och dess följder
En delad värld
 den ideologiska, ekonomiska och militära kampen mellan supermakterna under
kalla kriget
 avkoloniseringen och dess följder
 kalla krigets slut och följder
En värld av ömsesidigt beroende
 Mellanöstern och andra konfliktområden samt olika typer av konflikter
 nya maktkoncentrationer i världen och växelverkan mellan dem
 FN och övriga internationella fredsorganisationer
Bedömning
Kursen bedöms med siffervitsord.
Kursen kan endast i undantagsfall avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Kursen kan avläggas utan särskilda förkunskaper.

3. Det självständiga Finlands historia (Hi03)
Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i
Finlands historia från slutet av den autonoma tiden till nutid. Centrala föremål för
granskning är utvecklingen av Finlands politiska och internationella ställning, kriser i
anslutning till förändringarna, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle
samt politiska, ekonomiska och kulturella brytningar. Under kursen undersöker den
studerande olika källor, nya tolkningar och bruk av historia med avseende på Finlands
historia.
Mål
Kursens mål är att den studerande ska
 känna till utvecklingsförlopp som format den finländska kulturen och det
finländska samhället samt kunna reflektera över framtida möjligheter
 känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna och deras
betydelse i det finländska samhället från 1860-talet fram till i dag
 kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland mot den allmäneuropeiska och
världspolitiska bakgrunden
 förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella,
ideologiska och politiska livet förr och i dag
 kunna bedöma tolkningar av Finlands historia och motiven bakom dem i en
historisk kontext
 kunna analysera ideal och föreställningar som förknippas med finländskhet och
finländsk kultur under olika tider och hur de påverkat dagens Finland.
Centralt innehåll
Hur Finland blev Finland
 arvet från den svenska tiden och autonomins betydelse samt 1860-talets
brytningstid
 kulturella och samhälleliga förändringar vid övergången från 1800- till 1900-talet
Finlands väg till självständighet och de första åren av självständighet
 självständigheten i en internationell kontext
 inbördeskrigets orsaker och följder samt återuppbyggnadstiden
Finland i internationella konflikter
 säkerhetspolitiska alternativ före andra världskriget
 Finland i andra världskriget
 Finlands inrikespolitik och ställning i den internationella politiken under och efter
kalla kriget
Utvecklingen mot dagens Finland
 samhälleliga och ekonomiska strukturomvandlingar, välfärdsstaten
 kultur, vetenskap och kunskap
 det kulturellt mångskiftande och internationella Finland
Bedömning
Kursen bedöms med siffervitsord.
Kursen kan endast i undantagsfall avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Hi05

Nationella fördjupade kurser
4. En europeisk världsbild växer fram (Hi04)
Under kursen granskas utvecklingen av samhälleligt tänkande, ideologier och
mänskliga rättigheter samt mytiska, religiösa och vetenskapliga världsförklaringar
från antiken till i dag. Under kursen fördjupar sig den studerande i kulturarvet,
konsten och vetenskapen som uttryck för sin tid i Europa. Föremål för granskning är:
den europeiska människan, förhållandet mellan individ och samhälle, kön och
vardagsliv.
Mål
Kursens mål är att den studerande ska
 känna till det viktigaste europeiska kulturarvet och förstå vilka faktorer som
påverkat den europeiska kulturen
 kunna analysera betydelsen av vetenskapliga rön och världsbilder under olika
tidsperioder
 kunna bedöma utvecklingen av olika ideologier samt deras effekter på den
omgivande världen
 kunna analysera kultur i dess historiska kontext samt förstå växelverkan mellan
kultur och politik
 kunna granska europeisk kultur som en del av den kulturella globaliseringen.
Centralt innehåll
Antikens kulturkrets
 kulturer och levnadssätt
 vetenskapens första steg och demokratins uppkomst
Den medeltida kulturen
 den medeltida världsbilden
 interaktion mellan religion, kultur och kulturkretsar
Den nya tidens genombrott
 renässansen och kunskapsrevolutionen
 reformationens betydelse
 kulturen under enväldets tid
Upplysningens tidevarv
 uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild
 upplysningens ideologiska grund och inflytande
 uppkomsten av mänskliga rättigheter och jämlikhetstänkande
Ideologiernas och industrialiseringens tid
 centrala idéer och konstströmningar
 vetenskapen utmanar religionen
 samhällsförändringar under borgerskapets århundrade
Den mångfasetterade nutiden
 massrörelsernas tid och den kommersialiserade populärkulturens uppkomst
 kulturell globalisering
 könsrollernas förändring
 vetenskapens utveckling och mediernas ökade betydelse
Bedömning
Kursen bedöms med siffervitsord.
Kursen kan endast i undantagsfall avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Hi01

5. Sveriges östra rikshalva blir Finland (Hi05)
Kursen behandlar Finlands utveckling som en del av Östersjöområdets historia ända
fram till autonomins tid. Under kursen undersöker den studerande utöver samhälle,
ekonomi och miljö även växelverkan mellan grupper och individer, vardagshistoria
och människors levnadssätt samt näringsgrenar under olika historiska tidsperioder.
Man fördjupar sig i synnerhet i näromgivningens historiska källor och i olika
forskningsmetoder. Kursen kan innehålla exkursioner i näromgivningen och
museibesök.
Mål
Kursens mål är att den studerande ska
 känna till det finländska kulturarvet
 känna till de historiska utvecklingslinjerna i Finland och deras koppling till
Östersjöområdet
 kunna förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia och
se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel
 känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i
Finland
 kunna se och förstå sambanden mellan den finländska bildningen och den
västerländska kulturen.
Centralt innehåll
Finlands område före korstågen
 forskningsmetoder och uppfattningar om folkgruppers ursprung i Finland
 det finländska stamsamhället under järnåldern
Medeltiden
 den statliga utvecklingen i Östersjöområdet
 fördelningen mellan religiös och världslig makt
 samhälle, näringar, levnadssätt och kultur
Nya tiden
 reformationen och en starkare regeringsmakt
 hur Finland påverkades av Sveriges stormaktssträvanden
 stånds- och jordbrukssamhället
 den framväxande ekonomin
En del av Sverige blir en del av Ryssland
 Finlands förändrade ställning och samhällsreformer i slutet av den svenska tiden
 Finlands införlivande med Ryssland och autonomins uppkomst
 det nationella uppvaknandet, bildning, vetenskap och konst
Bedömning
Kursen bedöms med siffervitsord.
Kursen kan endast i undantagsfall avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Kursen kan avläggas utan särskilda förkunskaper.

6. Globala kulturmöten (Hi06)
Under kursen fördjupar sig den studerande i begreppet kultur och hur tänkandet i
fråga om kulturella skillnader förändrats samt undersöker hur inställningen till olika
kulturer har varierat i takt med att tänkandet och samhällsstrukturen förändrats. Kultur
ska ses som ett övergripande begrepp. Under kursen granskas möten och växelverkan
mellan europeiska och utomeuropeiska kulturer under olika historiska tidsperioder.
Mål
Kursens mål är att den studerande ska
 behärska grundläggande begrepp inom kulturforskning och olika sätt att dela in
världen i kulturområden
 uppfatta hur kulturella värderingar och världsbilder kommer till uttryck i
vardagslivet och sociala relationer
 förstå den historiska utvecklingen samt olika värderingar och levnadssätt inom det
kulturområde som utforskas och kunna analysera kulturella skillnader och likheter
som uppstått genom växelverkan med andra kulturer
 kunna analysera kulturella värderingar och bruk som förekommer inom
exempelvis konsten, religioner och sociala strukturer
 kunna bedöma kulturell mångfald som en historisk del av europeisk kultur och
analysera olika definitioner av kulturell mångfald
 kunna kritiskt granska och värdera påståenden om kulturella skillnader samt
stereotyper som kopplas ihop med olika kulturer.
Centralt innehåll
Grunder och begrepp inom kulturforskning
Under kursen väljer man att granska ett eller flera av följande kulturområden:
 Amerikas ursprungskulturer
 Australiens och Oceaniens ursprungskulturer
 Asiens kulturer
 Afrikas kulturer
 arktiska kulturer
 Latinamerikas kulturer
 Mellanösterns kulturer.
Bedömning
Kursen bedöms med siffervitsord.
Kursen kan endast i undantagsfall avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Kursen kan avläggas utan särskilda förkunskaper.

Lokal tillämpad kurs
7. Repetition inför studentskrivningarna (Hi07)
Mål
Kursen förbereder deltagarna inför studentskrivningarna genom varierande
övningsuppgifter och genomgång av delar av innehållet i de obligatoriska och
fördjupade kurserna. Deltagarna bekantar sig med olika frågetyper och svarstekniker.
Innehållet i kursen planeras utgående från deltagarnas behov och önskemål.
Centralt innehåll
Kursen innehåller
 ämnesrelaterad terminologi och centrala begrepp
 genomgång av gamla studentprov och studentprovsfrågor
 svarsteknik
 tidslinjer
 repetition av kursinnehåll
Bedömning
Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U).
Kursen kan inte avläggas genom självständiga studier.
Rekommenderade förkunskaper: Hi01–03

LÄROPLAN 2010

OBLIGATORISKA KURSER
1. Människan, miljön och kulturen (HI 1) Människan blir bofast. Floddalskulturerna. Grekerna. Romarna. Övergången till medeltiden. Feodalismen. Handel och städer. Upptäcktsfärderna. Enväldets tid. Industrialismen. Flyttningsrörelserna. Imperialismen. Det globala konsumtionssamhället.

Lärobok: Labyrint 1

2. Den europeiska människan (HI 2) Den antika kulturen. Medeltidskulturen. Renässansen. Barocken. Upplysningen. Revolutionerna. Nationalism. Socialism. Liberalism. Konservatism. Vetenskapen som religionens utmanare. 1900-t masskultur och den nymoralistiska höger- fundamentalismen.

Lärobok: Labyrint 1

3. Internationella relationer (HI 3) Maktbalansen i Europa rubbas. Första världskriget och Versaillesfreden. Demokrati och diktatur mellan världskrigen. Andra världskriget och förintelsen. Den efterkrigstida politiken, det kalla kriget och avspänningssträvandena. Kina och Japan blir stormakter. Berlinmurens fall, Sovjets splittring och Öststaternas frihetskamp. FN´s roll i världspolitiken.

Lärobok: Labyrint 2

4. Vändpunkter i Finlands historia (HI 4) Finlands förening med Ryssland. Byråkratins tid. Den konstitutionella tiden. Kampen för autonomi och självständighet. Nationell splittring och enighet. Vinter- och fortsättningskriget. Välfärdsstatens uppkomst. VSB-epoken. Finlands EU-medlemskap. Kulturyttringar under två sekler.

Lärobok: Finlands historia: Vändpunkter Utvecklingslinjer

5. Finland från förhistorien till autonomin (HI 5) Bosättningen under förhistorisk tid. Korstågstiden. Kalmarunionen. Ståndssamhällets utveckling. Äldre Vasa-tiden. Stormaktstiden och Finland. Frihetstiden. Lokalhistoriskt arbete.

Lärobok: Skeden i Finlands historia

6. Kulturmöten (HI 6) Kursen behandlar utomeuropeiska kulturers historia. Tonvikten i kursen ligger på Kinas och Japans historia, den islamska kulturvärlden och södra Afrikas kulturområde. Behovet av kunskaper i dessa icke-europeiska kulturers historia ökar stadigt. Kinas och Japans ekonomiska betydelse växer, den islamska kulturen lever även i Europa och vi finländare kommer i berörelse med afrikansk kultur via mission, u-hjälp och flyktingfrågor.

7. Det aktuella världsläget (HI 7) Arbetskurs i projektform. Kursen övar den studerandes förmåga att bearbeta ett historiskt skeende utgående från en aktuell händelse. Samtidigt tränas förmågan att formulera problem samt arbeta metodiskt och målmedvetet. Slutarbetet ska kunna kritiseras utgående ifrån vetenskapliga metoder. Den studerande ska för- stå att olika perspektiv ger olika syn på historien. En muntlig redogörelse och diskussion hör till.

TILLÄMPAD KURS
8. Förberedande kurs i historia (HI 8) Målet är att stödja de studerande i förberedelserna inför ämnesrealen i historia. Repetition av temahelheter i gymnasiets alla lärokurser och genomgång av aktuella frågor. Kursen bedöms med prestationsanteckning (godkänd) enligt utförda uppgifter och aktivt deltagande i undervisningen.

9. Projektkurs (HI 9/Religion, Psykologi) Fördjupande ämnesövergripande projektkurs som består av schemalagda lektioner och en resa. Kursens tema ändras varje år men tar avstamp i Europas historia, kultur och samhälleliga utveckling. Kursen bygger på gymnasiets ämnesövergripande temahelheter; kulturell identitet och kulturkännedom samt den europeiska dimensionen och globaliseringen. Tidigare år har kursen behandlat Förintelsen och DDR. Tema för våren 2013 är: Livet bakom Berlinmuren

Lektionerna är schemalagda i period 5 och resan sker i period 6. Resmål 2015: Berlin och Krakow(Auschwitz)

Förkunskaper: Historia kurs 1, 2 och 3.

De studerande som läst minst 3 kurser i tyska och uppvisat stort intresse för historia har företräde.

Deltagarantal: 20

Kursmeny
Bildkonst
Biologi
Datateknik
Engelska
Filosofi
Finska
Fotboll
Franska
Fysik
Geografi
Gymnastik
Historia
Hälsokunskap
Kemi
Kort matematik
Lång matematik
Modersmål och litteratur
Musik
Parkskola
Psykologi
Religion
Ryska
Samhällslära
Studiehandledning
Tyska
Uppdrag för skolan

WidgetAreaBottom