WidgetAreaTop
WidgetAreaRight

Historia

Nedslag i Jakobstads gymnasiums historia
Hösten 1904 invigdes den vackra Jugendbyggnaden som ett 8-klassigt kommunalt realläroverk. Skolan hade de första åren ett tjugotal elever. Redan på 1800-talet fanns ett realläroverk i Jakobstad, men med färre klasser. Rektor år 1904 var Erik Meinander. Fram till första världskrigets slut och Finlands självständighet präglades skolan av kampen om elever och statsunderstöd. Det var i början svårt att få elever att fortsätta skolgången efter den grundläggande folkskolan.
1915 donerades pengar av Viktor och Elise Schaumans arvingar till grundandet av Skolträdgården som skulle ”…anordnas att den på ett verksamt sätt kan tjäna undervisningen i botanik vid stadens skolor…”
Fester, musik, idrott och utfärder har varit viktiga inslag i skolan från början. Julfester och Luciafirandet var årligt återkommande, liksom olika konventsfester. Bland utfärderna märks speciellt skidåkning och olika vandringar. I juni 1905 vandrade en grupp äldre elever under ledning av rektor Meinander och några andra lärare till Jutas, Oravais och Jeppo varifrån man åkte tåg hem. En stråkorkester startades läsåret 1905-06.
Läsåret 1917-18 var väldigt dramatiskt. Höstterminen inleddes senare än vanligt i september p.g.a. av livsmedelsbrist. Vid skolstarten pågick generalstrejk och inga elever släpptes in i skolan. Skolarbetet kunde sen inledas igen den 22 november. Under inbördeskriget deltog många av skolans elever och lärare i fronttjänst. Ändå kunde totalt sju studenter dimitteras våren 1918.
Efter inbördeskriget ökade tillströmningen av elever från 205 år 1917 till 270 år 1927. Från kommunalt håll höjdes sedan en tid röster för att skolan skulle förstatligas eftersom kostnaderna för eleverna från kringliggande kommuner till stor del föll på Jakobstad. Under denna tid började hälsovården betonas starkare och en skolsköterska anställdes och från hösten 1919 skulle medellösa elever få gratis tandvård enligt stadens beslut. 1928 förstatligades realläroverket och skolan i Jakobstad blev nu ett samlyceum och fick en statlig läroplan.
Skoldisciplinen var något annat än idag. En punkt som många tyckte var intressant löd: ”Ingen lärjunge vare tillåten att anställa gästabud eller vistas på källare, värdshus eller dylika offentliga ställen.” På modern svenska: det var strängt förbjudet att festa både hemma och på krog, inte heller gå ut och dansa. Man fick dessutom inte vara politiskt aktiv. Rökning var strängt förbjuden.
På tjugo- och trettiotalen renoverades skolbyggnaden, t.ex. fick man ny värmepanna och nya vatten- och kloakledningar 1929-1930. 1938 byggdes duschutrymmen i det sydvästra hörnet och byggnadens utsida rappades och målades om.
Gymnasiestadiet hade två linjer: en real och en klassisk på vilken sex veckotimmar latin lästes. På reallinjen lästes i stället mer matematik, fysik och kemi. Intressant är att man inom staden redan på 20- och 30-talen ansåg att finskundervisningen var otillräcklig och därmed beviljade mer anslag för den. På mitten av 30-talet var timantalet i finska uppe 25. På föräldrahåll ville man ytterligare förbättra finskkunskaperna och ordnade sommarkurser i finska.
Vinterkriget och fortsättningskriget påverkade givetvis skolans verksamhet negativt. En del manliga lärare och elever inkallades. Övriga elever fick arbeta inom skyddskåren eller gå sysslolösa. Efter en tid ordnades aftonskolor. Själva skolbyggnaden användes som krigssjukhus för 200 patienter under vintern 1930-40.
Efterkrigstiden präglades av en stor tillväxt för Jakobstads samlyceum. Skolan kom att tillbyggas under slutet av 50-talet och den nyare delen kunde tas i bruk 1959 med pompa och ståt. Då gick 639 elever i skolan. På 60-talet var skolan Finlands största läroverk med över 800 elever totalt.
70-talet präglas av strukturella förändringar i skolvärlden. Under läsåret 1970-71 införde femdagars skolvecka i Finland och 1971 lagstadgades också elevkårsstyrelsens verksamhet vilket påverkade skoldemokratin i positiv riktning. 1972-73 var det sista läsåret i Jakobstads samlyceums historia. Fr.o.m. hösten kom de första eleverna till det kommunala Jakobstads gymnasium från grundskolan som omstrukturerats 1969. I slutet av 60-talet grundade Nykarleby ett eget gymnasium och Pedersöre startade sitt 1976 vilket gjorde att elevantalet i Jakobstads gymnasium minskade.
1990 inleddes samarbetet med den lokala yrkesskolan i form av en kombiexamen som behållit sin popularitet genom åren. 1993 blev gymnasiet årskurslöst vilket innebar större valfrihet för de studerande. Jakobstads gymnasium ingick i det s.k. Akvarieprojektet och var en föregångare för den årskurslösa gymnasieutbildningen.
På 80- och 90-talet blev behovet av en grundrenovering väldigt tydligt, men det skulle räcka till det nya millenniet innan en totalrenovering och tillbyggnad gjordes. Hösten 2007 flyttade skolan in i en vackert renoverad och modern byggnad. 2004 firades skolans 100 års jubileum stort i dagarna två.
Internationalism har länge varit viktig för Jakobstads gymnasium. Redan före EU-medlemskapet reste grupper till Danmark på studiebesök och skolan har aktivt deltagit i diverse EU-projekt under 2000-talet.

Källor: Det svenska läroverket i Jakobstad 1904-1979  Historik, läsårsberättelser

WidgetAreaBottom