WidgetAreaTop
WidgetAreaRight

Arbetsmarknaden

Den nyaste arbetsmarknadsprognosen "Yrke 2025" kan du läsa om här: https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/yrke-2025

Digitalisering inom arbetsmarknadenhttp://stratresearch.se/wp-content/uploads/folder.pdf  

Framtidens arbetsmarknad:

fem-fenomen-i-arbetslivet-en-serie-om-framtidens-arbetsmarknad

Yrkesbarometern:https://www.ammattibarometri.fi/?kieli=sv

Principles for the future employee (Jacob Morgan): https://www.forbes.com/sites/jacobmorgan/2014/11/11/the-7-principles-of-the-future-employee/#977b6ce4cac5

Arbetsmarknad

https://www.abo.fi/wp-content/uploads/2018/09/Utexaminerade-2016.pdf

Yrkesvalstest

 https://asiointi.mol.fi/avo/

www.studentum.se/yrkestest

www.ams.se

https://www.umu.se/nyheter/infotech-umea-ny-app-for-att-hitta-ratt-utbildning_5834465/

Vägledning inför framtidens arbetsmarknad (Åbo 2018)

Annika Bussman, undervisningsråd: 

  • Skillnaden mellan arbetstagare och arbetsgivare blir diffusare och företagsamhet krävs av arbetstagarna
  • Organisationerna är föränderliga; digitaliseringen möjliggör detta
  • Förmåga att anpassa sig till förändring allt viktigare
  • Arbetets omvälvning och kunnandet: 22% av företagen lider brist på kunnig arbetskraft; klarar vi av att anpassa oss?
  • Vi måste utveckla den kapacitet vi redan har
  • Finland har goda förutsättningar: hög utbildningsnivå och digital infrastruktur

Hot:

  • stor mängd unga utanför utbildning och arbetsliv
  • färre personer med högskoleexamen (befolkningsstrukturen; många äldre i arbetslivet)
  • Sämre kunnande efter grundskolan i matematik, naturvetenskap, modersmålet
  • Psykisk ohälsa har ökat

Åtgärder:

  • Utbildningsnivån bör stiga!
  • Högutbildade fortbildar sig, men även andra borde fortbilda sig
  • Nyckelkompetenser borde säkras åt alla (problemlösning, kritiskt tänkande, samarbets- och interaktionsfärdighet, förmåga att lära sig nytt, förmåga att hantera ny kunskap?
  • Fortbildning och uppdatering av arbetets innehåll
  • Flexibla utbildningsarrangemang som möjliggör påbyggnadsexamina
  • Högskolorna satsar på livslångt lärande (vuxenutbildningar, flerformsutbildningar, öppna högskolestudier)
  • Möjlighet att studera som arbetslös
  • Förstärkning av baskunksaper i yrkesutbildningen

Jonas Lagerström, docent i nationalekonomi ÅA

  • Andelen lågavlönade och högavlönade har ökat = jobbpolarisering
  • medellönerna minskar
  • Serviceyrken (omvårdnad, städare, frisör) - datorer oväsentliga
  • Rutinarbeten (resebyrå, kassapersonal) - datorer kan ersätta
  • Abstrakta jobb (läkare, jurister, lärare) - datorer kompletterar
  • Ökade inkomstklyftor
  • Megatrender i samhället som gynnar de redan rika: digitalisering, mer världshandel, globalisering
  • Spännande och osäker framtid
  • Rikare värld med växande klyftor
  • Livslångt lärande
  • Gör sådant du älskar!

Leena Jokinen, utbildningschef för Future Research Centre, TY

  • Ett nytt snabbt och föränderligt samhälle
  • Nya upptäckter, nya utmaningar; neoliberalism ersätts med allmännytta, nya sätt att äga
  • Transitional Business Platforms
  • Feminomics: kvinnors ledarskap och förebilder t.ex Stockwomann
  • I den närmaste framtiden kommer unga människor att ha 17 olika jobb inom fem olika områden
  • Framtidens arbetsliv: Arbetet är en process som producerar mervärde - arbetet görs för en själv inte för gemenskapen
  • Ekologiska och etiska perspektiv viktiga
  • Framtidens kompetesner: samarbete, koppla ihop strategiska helheter, social kompetens, förståelse av system, förmåga att prioritera, förmåga att ta hand om sin hjärnas välmående

 

Framtidens arbetsliv och den nya generationens arbetslivsvärderingar

 Sofia Rasmussen

Trenderna som formar om framtidens arbetsliv

Ökad konkurrens med tankekraft och kreativitet: flest kunskapsintensiva jobb finns i Europa

Självledarskap och emotionella investeringar (inre självreflektion, värderingar)

Ökad fragmentisering av arbetsmarknaden (GIG), kortsiktiga anställningar, bemanningsföretag

The Creator Economy (unga företagare, amatörer, som skapar webbsajter)

Ökade krav på att ständigt lära nytt (gruppen över 80 år ökar mest...)

Folk byter bana flera gånger i livet

Up-skilling och re-skilling (förmågan att lära sig nya saker)

Kommer att öka i framtiden:

Behov av:

Avancerade kognitiva förmågor (kreativa lösningar)

Sociala och emotionella förmågor

Tekniska förmågor

Förmågan att fokusera och avskärma oss (hur man strukturerar…)

Litteratur inom ämnet "att fokusera":

Deep work (Cal Newport)

Indistractable (Nir Eyal)

Ostörd (Gisela Bäcklander)

Bristyrken både 2020 och 2025

Utan högskoleutbildning:

Hantverksyrke, restaurang, sjukvård...

Med högskoleutbildning:

Läkare, barnmorskor, speciallärare, civilingenjörsyrken, systemanalytiker, lärare, IT-arkitekter...

Primära värderingar som vi tenderar att behålla

  • rådande omvärldsbilden 
  • föräldragenerationen (har en annan omvärldsbild)
  • värderingar i ett globalt perspektiv (World Values Survey, Ronald Inglehart), hur ser vi på religion, kärlek, lojalitet…

Generation Z: födda efter 1996

  • större mångfald än tidigare generation
  • högst utbildade
  • digitala infödinga

 

Vilken samhällsfråga engagerar dig mest? (undersökning gjord av "ungdomsfokus", Sverige)

2017: jämställdhet/feminism

2019-20: Miljön/klimatet

2022: miljön/klimatet

Vad skulle vara viktigast för dig när du väljer var du vill jobba:

  1. Trevlig miljö, trevliga kollegor
  2. Hög lön
  3. Balans mellan arbetsliv och fritid
  4. Jämställd arbetsplats
  5. Personlig utveckling och möjlighet att växa som människa

 47% av unga kan tänka sig att bli chef eller ledare

24% av unga har det som en tydlig målsättning

26% kan inte tänka sig detta

Tilltron till den egna förmågan:

 62% pojkar stark tilltro, kvinnor 46%

 

Hybridarbetsliv - ny tideräkning i arbetslivet

 BC Before Coronavirus

AD After Domestication

Distansarbete fördelarna: kultur, psykisk hälsa, kreativitet/innovation

Framgångsfaktorer i distansarbetetr: att som ledare ha strukturerat upp arbetet, att som ledare ha mental förberedelse för olika scenarier, att som ledare visa extra mycket empati och förståelse

 Självledarskapet ställs på prov när du behöver motivera dig själv att utföra uppgiften. 

 Ungdomar har idag:

Ökat behov av feedback

Influenser från sociala medier och gamingvärlden

Involverats mer i beslutsprocesser både av föräldrar och skolan

Större krav på att vara självgående och innovativ

Behöver verktyg för att nå personlig utveckling

Konsten att guida unga i självledarskap

  • självledarskap som ett eget kompetensområde (vad funkar i mitt självledarskap?)
  • spegla den unga personen - istället för att komma med egna lösningar och råd
  • Dela med dig av redskapen för självledarskap, bjud in till självreflektion och ställ guidande frågor

 Autonomiparadoxen (se förklaring nedan)

Förmågan att:

 

  1. Självständigt fatta beslut
  2. Få fatt på den egna viljan och identifiera långsiktiga mål
  3. Fördjupa sin självkännedom (hur jobbar jag bäst, vad ger mig energi, vad behöver jag för att hålla långsiktigt)
  4. Identifiera sina värderingar (de som stöttar oss i riktning mot målen, underlättar för oss att nå dem) 
  5. Utvärdera (maximerar mina val och ageranden mina chanser nå mitt mål, vad gjorde jag som hjälpte mig att nå mina mål?

 Essentialism  (Greg McKeow)

  • din disciplinerande strävan efter mindre
  • gränssättning
  • essentiell intention (en sak du vill fokusera på i ditt liv, vilken?)

 Sammanfattning:

De flesta unga vill i arbetslivet ha: gemenskap, trygghet, personlig utveckling och balans mellan arbete och fritid. Intresse för ledarskap finns.

Unga har fostrats in i kreativitet och har engagemang för klimatet.

Förmåga att djupjobba och definiera sina gränser för balans behövs.

 sofia@rasmussenanalys.se

Diskutera:

Autonomiparadoxen. "Ju mer frihet och självständighet anställda erbjuds, desto intensivare arbetar de och desto mer kontrollerade och begränsade känner de sig".

"Jag kan själv relatera till samtliga paradoxer. Möjligheten att vara tillgänglig oberoende av tid och rum skapar en känsla av frihet och gör det enklare för mig att kombinera skola, jobb och fritid. Samtidigt uppstår en otydlighet mellan livets olika delar och jag har ibland svårt att uppskatta hur mycket av dygnets timmar jag lägger ner på respektive del. Tillgängligheten skapar därtill en känsla av att det alltid finns något jag borde göra – på grund av den enkla anledningen att jag kan.

Större krav på egen planering
En annan viktig aspekt är att arbetsvillkoren idag är betydligt mer kopplade till den individuella prestationen och det egna ansvarstagandet. Friheten och flexibiliteten gör att arbetstagaren själv måste definiera, initiera, planera och ansvara för arbetets genomförande. Det gör att individen blir alltmer utelämnad till sig själv och slits mellan att vilja, orka och kunna. Istället för att arbetet ska utföras på rätt sätt ställer man nu krav på individen att genomföra sitt arbete på bästa sätt.

Jag upplever att dagens arbeten blir allt mer specialiserade och komplexa, samtidigt som målen många gånger är abstrakta och går att uppfylla på många olika sätt och i varierande grad. Detta menar jag skapar en osäkerhet vad gäller den egna prestationen och huruvida den är ”good enough” eller inte. Många tar därför på sig ett större ansvar än nödvändigt och har svårt att avgöra när en arbetsuppgift är slutförd.

Vem ansvarar för balansen?
En viktig nyckel till lösning handlar om att skapa balans mellan flexibilitet, tillgänglighet (uppkoppling) och effektivitet. Men huruvida ansvaret för att hitta denna balans ligger på individen eller organisationen låter forskarna vara osagt. https://hrbloggen.se/2018/02/flexibelt-arbete-valsignelse-forbannelse.html 

WidgetAreaBottom