Arbetsmarknaden

Den nyaste arbetsmarknadsprognosen "Yrke 2025" kan du läsa om här:

https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/yrke-2025

Digitalisering inom arbetsmarknaden: http://stratresearch.se/wp-content/uploads/folder.pdf

Framtidens arbetsmarknad:

fem-fenomen-i-arbetslivet-en-serie-om-framtidens-arbetsmarknad

Arbetskraftsbarometern: https://tyovoimabarometri.fi/

Arbetsmarknad:

https://www.abo.fi/wp-content/uploads/2018/09/Utexaminerade-2016.pdf

Yrkesvalstest

https://asiointi.mol.fi/avo/

www.studentum.se/yrkestest

www.ams.se

https://www.umu.se/nyheter/infotech-umea-ny-app-for-att-hitta-ratt-utbildning_5834465/

Vägledning inför framtidens arbetsmarknad (Åbo 2018)

Annika Bussman, undervisningsråd:

Skillnaden mellan arbetstagare och arbetsgivare blir diffusare och företagsamhet krävs av arbetstagarna
Organisationerna är föränderliga; digitaliseringen möjliggör detta
Förmåga att anpassa sig till förändring allt viktigare
Arbetets omvälvning och kunnandet: 22% av företagen lider brist på kunnig arbetskraft; klarar vi av att anpassa oss?
Vi måste utveckla den kapacitet vi redan har
Finland har goda förutsättningar: hög utbildningsnivå och digital infrastruktur

Hot:

stor mängd unga utanför utbildning och arbetsliv
färre personer med högskoleexamen (befolkningsstrukturen; många äldre i arbetslivet)
Sämre kunnande efter grundskolan i matematik, naturvetenskap, modersmålet
Psykisk ohälsa har ökat

Åtgärder:

Utbildningsnivån bör stiga!
Högutbildade fortbildar sig, men även andra borde fortbilda sig
Nyckelkompetenser borde säkras åt alla (problemlösning, kritiskt tänkande, samarbets- och interaktionsfärdighet, förmåga att lära sig nytt, förmåga att hantera ny kunskap?
Fortbildning och uppdatering av arbetets innehåll
Flexibla utbildningsarrangemang som möjliggör påbyggnadsexamina
Högskolorna satsar på livslångt lärande (vuxenutbildningar, flerformsutbildningar, öppna högskolestudier)
Möjlighet att studera som arbetslös
Förstärkning av baskunksaper i yrkesutbildningen

Jonas Lagerström, docent i nationalekonomi ÅA

Andelen lågavlönade och högavlönade har ökat = jobbpolarisering
medellönerna minskar
Serviceyrken (omvårdnad, städare, frisör) - datorer oväsentliga
Rutinarbeten (resebyrå, kassapersonal) - datorer kan ersätta
Abstrakta jobb (läkare, jurister, lärare) - datorer kompletterar
Ökade inkomstklyftor
Megatrender i samhället som gynnar de redan rika: digitalisering, mer världshandel, globalisering
Spännande och osäker framtid
Rikare värld med växande klyftor
Livslångt lärande
Gör sådant du älskar!

Leena Jokinen, utbildningschef för Future Research Centre, TY

Ett nytt snabbt och föränderligt samhälle
Nya upptäckter, nya utmaningar; neoliberalism ersätts med allmännytta, nya sätt att äga
Transitional Business Platforms
Feminomics: kvinnors ledarskap och förebilder t.ex Stockwomann
I den närmaste framtiden kommer unga människor att ha 17 olika jobb inom fem olika områden
Framtidens arbetsliv: Arbetet är en process som producerar mervärde - arbetet görs för en själv inte för gemenskapen
Ekologiska och etiska perspektiv viktiga
Framtidens kompetesner: samarbete, koppla ihop strategiska helheter, social kompetens, förståelse av system, förmåga att prioritera, förmåga att ta hand om sin hjärnas välmående

Framtidens arbetsliv och den nya generationens arbetslivsvärderingar

Observera att förmågorna som behövs i framtidens arbetsliv är sådant du kan lära dig. Du behöver inte ha dessa förmågor och kunskaper i nuläget!

Sofia Rasmussen : Trenderna som formar om framtidens arbetsliv

Ökad konkurrens med tankekraft och kreativitet: flest kunskapsintensiva jobb finns i Europa
Självledarskap och emotionella investeringar (inre självreflektion, värderingar)
Ökad fragmentisering av arbetsmarknaden (GIG), kortsiktiga anställningar, bemanningsföretag
The Creator Economy (unga företagare, amatörer, som skapar webbsajter)
Ökade krav på att ständigt lära nytt (gruppen över 80 år ökar mest...)
Folk byter bana flera gånger i livet
Up-skilling och re-skilling (förmågan att lära sig nya saker)

Kommer att öka i framtiden:

Behov av:

Avancerade kognitiva förmågor (kreativa lösningar)
Sociala och emotionella förmågor
Tekniska förmågor
Förmågan att fokusera och avskärma oss (hur man strukturerar…)

Litteratur inom ämnet "att fokusera":

Deep work (Cal Newport)

Indistractable (Nir Eyal)

Ostörd (Gisela Bäcklander)

Bristyrken både 2020 och 2025

Utan högskoleutbildning:

Hantverksyrken, restaurang, sjukvård.

Med högskoleutbildning:

Läkare, barnmorskor, speciallärare, ingenjörsyrken, systemanalytiker, lärare, IT-arkitekter.

Primära värderingar som vi tenderar att behålla

rådande omvärldsbilden
föräldragenerationen (har en annan omvärldsbild)
värderingar i ett globalt perspektiv (World Values Survey, Ronald Inglehart), hur ser vi på religion, kärlek, lojalitet.

Generation Z: födda efter 1996

större mångfald än tidigare generation
högst utbildade
digitala infödingar

Vilken samhällsfråga engagerar dig mest? (undersökning gjord av "ungdomsfokus", Sverige)

2017: jämställdhet/feminism

2019-20: Miljön/klimatet

2022: miljön/klimatet

Vad skulle vara viktigast för dig när du väljer var du vill jobba:

Trevlig miljö, trevliga kollegor
Hög lön
Balans mellan arbetsliv och fritid
Jämställd arbetsplats
Personlig utveckling och möjlighet att växa som människa

47% av unga kan tänka sig att bli chef eller ledare

24% av unga har det som en tydlig målsättning

26% kan inte tänka sig detta

Tilltron till den egna förmågan:

62% pojkar stark tilltro, kvinnor 46%

Hybridarbetsliv - ny tideräkning i arbetslivet

BC Before Coronavirus

AD After Domestication

Distansarbete fördelarna: kultur, psykisk hälsa, kreativitet/innovation

Framgångsfaktorer i distansarbetet: att som ledare ha strukturerat upp arbetet, att som ledare ha mental förberedelse för olika scenarier, att som ledare visa extra mycket empati och förståelse

Självledarskapet ställs på prov när du behöver motivera dig själv att utföra uppgiften.

Ungdomar har idag:

Ökat behov av feedback
Influenser från sociala medier och gamingvärlden
Involverats mer i beslutsprocesser både av föräldrar och skolan
Större krav på att vara självgående och innovativ
Behöver verktyg för att nå personlig utveckling

Konsten att guida unga i självledarskap

självledarskap som ett eget kompetensområde (vad funkar i mitt eget självledarskap?)
spegla den unga personen - istället för att komma med egna lösningar och råd
Dela med dig av redskapen för självledarskap, bjud in till självreflektion och ställ guidande frågor

Självledarskap är förmågan att:

Självständigt fatta beslut
Få fatt på den egna viljan och identifiera långsiktiga mål
Fördjupa sin självkännedom (hur jobbar jag bäst, vad ger mig energi, vad behöver jag för att hålla långsiktigt)
Identifiera sina värderingar (de som stöttar oss i riktning mot målen, underlättar för oss att nå dem)
Utvärdera (maximerar mina val och ageranden mina chanser nå mitt mål, vad gjorde jag som hjälpte mig att nå mina mål?)

Essentialism ( enligt Greg McKeow)

din disciplinerande strävan efter mindre
gränssättning
essentiell intention (en sak du vill fokusera på i ditt liv, vilken?)

Sammanfattning:

De flesta unga vill i arbetslivet ha: gemenskap, trygghet, personlig utveckling och balans mellan arbete och fritid. Intresse för ledarskap finns.

Unga har fostrats in i kreativitet och har engagemang för klimatet.

Förmåga att djupjobba och definiera sina gränser för balans behövs.

https://rasmussenanalys.se/ungdomsfokus/

Diskutera:

Autonomiparadoxen. "Ju mer frihet och självständighet anställda erbjuds, desto intensivare arbetar de och desto mer kontrollerade och begränsade känner de sig".

Utdrag ur blogg: "Jag kan själv relatera till samtliga paradoxer. Möjligheten att vara tillgänglig oberoende av tid och rum skapar en känsla av frihet och gör det enklare för mig att kombinera skola, jobb och fritid. Samtidigt uppstår en otydlighet mellan livets olika delar och jag har ibland svårt att uppskatta hur mycket av dygnets timmar jag lägger ner på respektive del. Tillgängligheten skapar därtill en känsla av att det alltid finns något jag borde göra – på grund av den enkla anledningen att jag kan.

Större krav på egen planering
En annan viktig aspekt är att arbetsvillkoren idag är betydligt mer kopplade till den individuella prestationen och det egna ansvarstagandet. Friheten och flexibiliteten gör att arbetstagaren själv måste definiera, initiera, planera och ansvara för arbetets genomförande. Det gör att individen blir alltmer utelämnad till sig själv och slits mellan att vilja, orka och kunna. Istället för att arbetet ska utföras på rätt sätt ställer man nu krav på individen att genomföra sitt arbete på bästa sätt.

Dagens arbeten blir allt mer specialiserade och komplexa, samtidigt som målen många gånger är abstrakta och går att uppfylla på många olika sätt och i varierande grad. Detta kan skapa en osäkerhet vad gäller den egna prestationen och huruvida den är ”good enough” eller inte. Många tar därför på sig ett större ansvar än nödvändigt och har svårt att avgöra när en arbetsuppgift är slutförd.

Vem ansvarar för balansen?
En viktig nyckel till lösning handlar om att skapa balans mellan flexibilitet, tillgänglighet (uppkoppling) och effektivitet. Men huruvida ansvaret för att hitta denna balans ligger på individen eller organisationen låter forskarna vara osagt.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1271098/FULLTEXT01.pdf