Arbetsmarknaden

Den nyaste arbetsmarknadsprognosen "Yrke 2025" kan du läsa om här: https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/yrke-2025

Digitalisering inom arbetsmarknaden: http://stratresearch.se/wp-content/uploads/folder.pdf

Framtidens arbetsmarknad:

fem-fenomen-i-arbetslivet-en-serie-om-framtidens-arbetsmarknad

Yrkesbarometern:https://www.ammattibarometri.fi/?kieli=sv

FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

(sammanfattning baserad på Heidi Backmans undersökning "Yrke 2020")

Behovet inom ungdomsarbete, språkområdet, historia och filosofi, undervisning, teologi och psykologi

Behovet av t.ex. samhällspedagoger med yrkeshögskoleutbildning väntas fortsätta att öka.
Detta beror på pensionsavgång och ökat stöd för barn och unga i samhället.
Behov av personal som kan både svenska och finska!
Utbildningsbehovet av klasslärare, barnträdgårdslärare, historie- och religionslärare minskar fram till år 2020, eftersom få lärare går i pension (låg medelålder bland lärare inom området).
Pensionsavgången är störst bland teologer och psykologer och de har ett bättre sysselsättningsläge.

Behov av utbildade inom konst och hantverk, media, teater, dans och litteratur

Positiv sysselsättningsutveckling inom området, speciellt för informatörer och redaktörer.
Men: låg pensionsavgång frigör få arbetsplatser årligen!
Arbetslöshet inom teaterbranschen och konstnärsområdet.
Inom området för musik finns mer arbetsplatser!
En del av de utexaminerade får räkna med att sysselsätta sig inom andra branscher t.ex. industrin (produkttillverkning), fritidsverksamhet, turism, social- och hälsovård, (t.ex. kurser för barn och äldre, terapiverksamhet, hobbyverksamhet).
Möjlighet att starta eget företag finns.
Stort behov av bildkonst- och musiklärare inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

Arbetsmöjligheter för utbildade inom handel, ekonomi, politik, juridik och socialvetenskap

Pensionsavgången frigör arbetsplatser för tradenomer, men i mindre grad för yrkeshögskoleutbildade inom informationsbehandling (data).
Banker och försäkringsbolag behöver allt mer högskoleutbildad personal med goda datakunskaper.
Utbildningsbehovet ökar inom nationalekonomi och juridik och minskar inom administration, statsvetenskap, socialvetenskap och företagsekonomi.
Språkkunskap efterfrågas inom det samhällsvetenskapliga området!

Behov av yrkeskunniga inom matematik, data, fysik, kemi, biologi och geografi

Utbildningsbehovet minskar fram till år 2020; detta gäller speciellt matematik, geovetenskap, astronomi, fysik och biologi.
Behovet av universitetsutbildade inom databehandling, kemi och geografi ökar däremot.
Stort behov av svenskspråkiga ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen!

Behov av utbildade inom teknik och kommunikation

Ingenjörer: Stor pensionsavgång inom de flesta tekniska branscher med undantag av IT branschen som har ung arbetskraft.
Störst behov inom maskin- och metall, byggbranschen och bil- och transportbranschen.
Placering inom produkttillverkning ökar.
Framtiden inom elektronikindustrin är oviss för tillfället.
Behov av utbildade inom renoverings- och rörarbeten.
Behov av fastighetsskötare och disponenter.
Diplomingenjörer: Pga pensionering frigörs ett stort antal arbetsplatser, med undantag för IT-branschen (ung personal).
Behovet är störst inom produktionsekonomi, livsmedelsbranschen, bioteknik, el- och automationsteknik, maskin-, metall- och energiteknik samt arkitektur och byggande.
Behovet mindre inom process-, kemi- och materialteknik och informationsteknik.

Behov av utbildade inom natur- och miljöområdet

Sysselsättningen minskar; utom inom skogsbruket.
Pensioneringen kommer dock att frigöra arbetsplatser inom skogsvård (försäljning av skog och virke), trädgårdsskötsel (skötsel av parker och grönområden).
Efterfrågan på agrologer som arbetar med rådgivningsuppdrag!
Även skogsbruksingenjörer och miljöplanerare behövs.

Social-, hälso- och idrottsområdet

Sysselsättningsläget för yrkeshögskoleutbildade inom detta område ökar med 29% fram till år 2020.
Beror på pensionsavgång och åldrande befolkning.
Speciellt stort behov inom: äldrevård, hemvård, mentalvård, missbrukarvård, tandvård.
Även behov av: röntgenskötare, bioanalytiker, ergoterapeuter.
Få arbetsplatser inom rehabilitering och idrott och skönhetsområdet.
Universitetsutbildade: mycket stort behov av tandläkare, farmaceuter, socialarbetare, provisorer, läkare och veterinärer. Även behov av universitetsutbildade inom rehabilitering och idrott, samt talterapeuter.

Behovet inom turism- och restaurangbranschen

Medelåldern inom dessa yrken är låg och därför frigörs få arbetsplatser fram till år 2020.
Sysselsättningsläget är ändå gott för de svenskspråkiga i branschen.
Gårdsturism och dylikt har utvecklats, men branschen är konjunkturkänslig.

Principles for the future employee (Jacob Morgan): https://www.forbes.com/sites/jacobmorgan/2014/11/11/the-7-principles-of-the-future-employee/#977b6ce4cac5

Arbetsmarknad

https://www.abo.fi/wp-content/uploads/2018/09/Utexaminerade-2016.pdf

Yrkesvalstest

https://asiointi.mol.fi/avo/

www.studentum.se/yrkestest

www.ams.se

https://www.umu.se/nyheter/infotech-umea-ny-app-for-att-hitta-ratt-utbildning_5834465/

Vägledning inför framtidens arbetsmarknad (Åbo 2018)

Annika Bussman, undervisningsråd:

Skillnaden mellan arbetstagare och arbetsgivare blir diffusare och företagsamhet krävs av arbetstagarna
Organisationerna är föränderliga; digitaliseringen möjliggör detta
Förmåga att anpassa sig till förändring allt viktigare
Arbetets omvälvning och kunnandet: 22% av företagen lider brist på kunnig arbetskraft; klarar vi av att anpassa oss?
Vi måste utveckla den kapacitet vi redan har
Finland har goda förutsättningar: hög utbildningsnivå och digital infrastruktur

Hot:

stor mängd unga utanför utbildning och arbetsliv
färre personer med högskoleexamen (befolkningsstrukturen; många äldre i arbetslivet)
Sämre kunnande efter grundskolan i matematik, naturvetenskap, modersmålet
Psykisk ohälsa har ökat

Åtgärder:

Utbildningsnivån bör stiga!
Högutbildade fortbildar sig, men även andra borde fortbilda sig
Nyckelkompetenser borde säkras åt alla (problemlösning, kritiskt tänkande, samarbets- och interaktionsfärdighet, förmåga att lära sig nytt, förmåga att hantera ny kunskap?
Fortbildning och uppdatering av arbetets innehåll
Flexibla utbildningsarrangemang som möjliggör påbyggnadsexamina
Högskolorna satsar på livslångt lärande (vuxenutbildningar, flerformsutbildningar, öppna högskolestudier)
Möjlighet att studera som arbetslös
Förstärkning av baskunksaper i yrkesutbildningen

Jonas Lagerström, docent i nationalekonomi ÅA

Andelen lågavlönade och högavlönade har ökat = jobbpolarisering
medellönerna minskar
Serviceyrken (omvårdnad, städare, frisör) - datorer oväsentliga
Rutinarbeten (resebyrå, kassapersonal) - datorer kan ersätta
Abstrakta jobb (läkare, jurister, lärare) - datorer kompletterar
Ökade inkomstklyftor
Megatrender i samhället som gynnar de redan rika: digitalisering, mer världshandel, globalisering
Spännande och osäker framtid
Rikare värld med växande klyftor
Livslångt lärande
Gör sådant du älskar!

Leena Jokinen, utbildningschef för Future Research Centre, TY

Ett nytt snabbt och föränderligt samhälle
Nya upptäckter, nya utmaningar; neoliberalism ersätts med allmännytta, nya sätt att äga
Transitional Business Platforms
Feminomics: kvinnors ledarskap och förebilder t.ex Stockwomann
I den närmaste framtiden kommer unga människor att ha 17 olika jobb inom fem olika områden
Framtidens arbetsliv: Arbetet är en process som producerar mervärde - arbetet görs för en själv inte för gemenskapen
Ekologiska och etiska perspektiv viktiga
Framtidens kompetesner: samarbete, koppla ihop strategiska helheter, social kompetens, förståelse av system, förmåga att prioritera, förmåga att ta hand om sin hjärnas välmående